“Gör inte skillnad!”

Mänskliga rättigheter är allas rättigheter! säger Eliot Wieslander i ETC om flyktingsituationen i Stockholm. “Inför vintern 2015 ser vi att det kommer att vara fler papperslösa och fler utfattiga EU-medborgare i Stockholm. Enligt Dublinförordningen ska alla flyktingar söka asyl i det första EU-land de kommer till. Det betyder att Sverige inte ens kommer att pröva de flestas asylskäl utan hänvisa dem tillbaka till Ungern, Grekland eller kanske Danmark.”

Läs hela debattartikeln här eller på ETC>>

 

De flesta tycker nog att mänskliga rättigheter är bra, något vi vill ha. Men mänskliga rättigheter är inte något vi får, det är något vi gör. De finns inte för att människor automatiskt upprätthåller dem. Tvärtom finns de nedskrivna för att vi, i ruinerna efter ett världskrig och förbrytelser mot människor, fick syn på vår förmåga till ondska. De är principer som sattes upp för att vi inte ska hamna där igen.

En hungrig kvinna frågar efter lite mat från ett av borden som dignar under vad medmänniskor kommit med. Det finns mackor, frukt och paj. Bordet är överfyllt men hon jagas bort. Som en duva eller råtta. Samtidigt som det slängs mat för att det inte går att ta till vara allt går EU-migranterna hungriga. Samma sak har hänt vid klädinsamlingar där kläder behövts slängas för att de legat ute i regnet. Samma sak sker också varje dag i vården.

Läkare i Världen arbetar för alla människors rätt till hälsa. En del av de vuxna och barn som saknar tillgång till vård kommer till våra kliniker. Våra frivilliga gör sitt yttersta för att hjälpa alla. Väntrummen är fulla men resurserna begränsade. Den senaste tiden har vi också haft ett mobilt team som varje dag besökt ABF-huset, moskén, Fryshuset eller Centralstationen i Stockholm.

Sedan 2013 har alla asylsökande och papperslösa, de som inte har papper på att de får vara här, rätt till ”vård som inte kan anstå”. Både kategorin papperslös och definitionen av vad som kan anstå är otydliga och leder till godtycklighet och diskriminering. Men de konventioner som Sverige har skrivit under är inte otydliga. De säger klart och tydligt att alla har samma rättigheter. Vad gäller hälsa har staternas ansvar förtydligats: de ska avstå från diskriminerande lagar och regler som gör skillnad på människor.

Inför vintern 2015 ser vi att det kommer att vara fler papperslösa och fler utfattiga EU-medborgare i Stockholm. Enligt Dublinförordningen ska alla flyktingar söka asyl i det första EU-land de kommer till. Det betyder att Sverige inte ens kommer att pröva de flestas asylskäl utan hänvisa dem tillbaka till Ungern, Grekland eller kanske Danmark. Ingen av dem som -kommit hit vill vara där och, som vi sett i nyhetsflödet, är det ömsesidigt. Likaså ser vi som möter många av de fattigaste att diskrimineringen av dem blir värre, inte bara i Rumänien utan också i Bulgarien, Ungern och Italien.

För att Sverige ska kunna leva upp till konventionerna krävs politisk handling. Dublinförordningen måste rivas upp! Det är oacceptabelt att asylrätten sätts ur spel och flyttas runt. Regeringen behöver snarast göra vad som krävs för att få till förändringar i svensk hälso- och sjukvårdslagstiftning samt tandvårdslagen så att de inte diskriminerar. En ny rapport från EU:s byrå för grundläggande rättigheter visar dessutom att det blir dyrare för ett land att inte ge alla jämlik vård.

Det har hänt något den senaste veckan. Torg, samlingslokaler och internet fylls av människor som gör saker för varandra. På stationerna möts människor med mat, kläder, mediciner. Yrvaket organiserar samhället sig. Kanske har vi fått nog. Det är dags att göra motstånd mot likgiltigheten och undanflykten att det är någon annans problem någon annanstans.

Mänskliga rättigheter är vad vi gör. Det är vår skyldighet att inte göra skillnad.