Låt inte minnet av ett folkmord suddas ut

Grundaren av Médecins du Monde, Bernard Kouchner tillsammans med många andra skriver under för värdighet och mänskliga rättigheter!

Médecins du Monde (MdM, Läkare i Världen) grundades 1980 av en grupp franska läkare under ledning av Bernard Kouchner. Kouchner var tidigare grundare av Médecins Sans Frontières (MSF, Läkare utan Gränser) men lämnade Läkare utan gränser på grund av meningsskiljaktigheter gällande organisations framtid. Denna meningsskiljaktighet uppstod när Kouchner uppstod att det mest effektiva sättet att lösa ett problem var att vittna om lidandet på platsen för verksamhet. Då Läkare utan Gränser undviker att kritisera regeringarna i de länder där de arbetar valde Kouchner att istället starta Läkare i Världen med grundprinciperna att hjälpa, vårda och vittna.

En av våra viktigaste uppgifter idag är att vittna om hinder till hälso- och sjukvården och brott mot de mänskliga rättigheterna. Vi vittnar om utsatta människors situation och kränkningar av de mänskliga rättigheterna i syfte att skapa opinion hos beslutsfattare och allmänhet för att förverkliga en hälso- och sjukvård på lika villkor.
Bernard Kouchner har nyligen skrivit en debattartikel tillsammans med många andra för att garantera att platsen för det romska koncentrationslägret i Lety i Tjeckien bevaras.  Läs hela debattartikeln här eller på Aftonbladet.

Flytta grisfarmen från den plats där romska koncentrationslägret en gång låg.

 

DEBATT. I hjärtat av Europa ligger en storskalig grisfarm – på samma plats där det en gång låg ett koncentrationsläger. På farmens staket hänger en skylt med en EU-flagga på, eftersom den erhåller subventioner via EU:s jordbruksstöd. Det är svårt att nå den här platsen; man måste gå en halvtimme genom högt gräs och emellanåt lera, även på sommaren, för att komma till den äng vid farmen där en liten skylt berättar platsens historia.

Detta bidrar till att minnet av vad som en gång skedde här suddas ut. Närvaron av grisar, och smutsen och stanken från dem, fläckar också minnet av dem som dödades här och är ett övergrepp på deras och deras efterlevandes värdighet.

Det handlar om Lety som ligger i Tjeckien, cirka en timme söder om Prag. 1939 öppnades där ett läger för alla möjliga sorters fångar men mellan juli 1942 och till augusti 1943, då det stängdes, var det ett koncentrationsläger enbart för romer. Hundratals romer tvingades arbeta där och deporterades därifrån till döden, framför allt i Auschwitz-Birkenau.

Att flytta grisfarmen från platsen där koncentrationslägret i Lety en gång låg är en fråga om värdighet.

Den förstörelse, ”locucide”, av själva platsen som nu pågår är ett eko av det folkmord som romerna utsattes för under andra världskriget. Den rimmar väl med den förföljelse och diskriminering som romer fortfarande drabbas av i dagens Europa. Den symboliserar också den brist på kunskap som finns om den här delen av Europas historia.

Vår världsdel genomgår just nu en identitetskris och en värderingskris, parallellt med ekonomiska, sociala och institutionella kriser. Vi ser många uttryck för rasism – men kraften i dagens antiziganism och antisemitism kan delvis förklaras med den här sortens raderande av minnen från folkmordet av romer och judar.

Nu försvinner allt fler av de överlevande från Förintelsen, som har fungerat som ett slags Europas dåliga samvete. Detta dåliga samvete förhindrade vissa handlingar från att utföras. Men nu släpps våld lös igen.

Om romska eller judiska grupper angrips så är det för att de symboliserar vittnenas arvtagare och är dagens representanter för Europas dåliga samvete. Tillsammans utgör de den första måltavlan för förföljelse.

Att sudda ut minnen, en oförmåga att föra över historiska erfarenheter mellan generationer och förnekelse är alla faktorer i dagens moderna rasism och antisemitism.

Att sätta ner foten mot den ”locucide” som pågår skulle vara ett bidrag till kampen mot rasism, mot diskriminering och de fördomar som av ren okunskap fortfarande finns om det romska folket. Det skulle vara ett steg framåt för kunskap, rättvisa och jämlikhet. Det vore att föra detta vidare till kommande generationer och hjälpa dem att frigöra sig från förföljelsens arv. Kort sagt skulle det visa på andan i Roma Pride – den mobilisering mot rasism, för jämlikhet och värdighet, som den första söndagen i oktober de senaste fyra åren har samlat romer och icke-romer i över 20 länder.

Benjamin Abtan,
Ordförande för European Grassroots Antiracist Movement – EGAM

Miroslav Broz,
Ledare för Konexe, Tjeckien

Marian Mandache,
Vd för Romani Criss, Rumänien

Deyan Kolev,
Ordförande för Amalipe Roma Centre, Bulgarien

Jeno Setet,
Romsk medborgarrättsledare, Ungern

Bernard Kouchner,
Fd utrikesminister, grundare av Läkare utan gränser och Läkare i världen, Frankrike

Kim Campbell,
Fd premiärminister, ordförande för the World Movement for Democracy, Kanada

Beate och Serge Klarsfeld,
Sons and Daughters of Deported Jews, Frankrike

Kinga Göncz,
Fd utrikesminister, ordförande för Roma Initiatives Advisory Board, Ungern

Miguel Angel Moratinos,
Fd utrikesminister, Spanien

Jovan Divjak,
Fd general, Deputy Commander of the Territorial Defence forces of Bosnia and Herzegoniva, försvarare av det belägrade Sarajevo, vd för utbildning bygger Bosnien/Herzegovina, Bosnien/Herzegovina

Dario Fo,
Dramatiker, nobelpristagare i litteratur, Italien

Markus Pape,
Journalist, författare, Tjeckien

Paul Polansky,
Historiker, USA/Tjeckien

Richard Prasquier,
Viceordförande för Foundation for the Memory of the Shoah, Frankrike

Dessutom stöds detta upprop av 74 EU-parlamentariker från 22 länder – se hela listan här.

(Översättning: Anna Andersson)