Beni kämpar för att få vård

Hälsoproblem

Beni har dåliga blodvärden och en cysta i prostatan.  ”Jag äter 6 olika tabletter om dagen, får känslor av svimfärdighet, får ofta feber, har brist på energi och mår psykiskt dåligt”

Ett ökat problem med vården

Beni, 38 år, är bosatt i Kristianstad sedan nästan 20 år tillbaka och har vid många tillfällen upplevt olika hinder och problem i uppsökande av vård. Det gäller främst vid den vårdcentral där han är inskriven, men även vid sjukhuset. “Det är vissa som är trevliga, men många som är dåliga… Men det har inte alltid varit så”

Beni berättar att problemen uppkommit och blivit mer frekventa under de senaste åren. Vid ett tillfälle visade han personalen att han spelade in samtalet, medan han berättade vilken rätt papperslösa har till vård för ta i anspråk sin egen rätt. Då hotade personalen med att ringa polisen. “Jag skäms över att ens gå dit”. När han nu ringer in till vårdcentralen för att boka tid möts han ofta av brist på respekt och ett otrevligt mottagande. Personalen lägger ibland på luren eller säger att de inte har någon ledig tid för honom. Gång på gång möts han av olika svar och bemötanden. Vissa dagar får han komma in för provtagning, medan han vissa dagar nekas vid dörren. “Enligt lagen har de skyldighet att bemöta mig med respekt, men det gör de inte”.

Handfallen i sjukdom

Vid flera tillfällen har Beni blivit nekad att komma in och få träffa läkare på vårdcentralen. Han har velat ta prover och få remiss vidare till specialist för att få hjälp med sina hälsoproblem. “Varför låter de mig vara sjuk?”.

Beni berättar att han efter flera försök fått en remiss från vårdcentralen till Urologen på Centralsjukhuset. När han väl fick träffa läkaren blev han nekad vård och fick information om att provtagning i vilket fall som helst skulle kosta flera tusen kronor, något som Beni inte har råd med. Som papperslös har Beni rätt till subventionerad vård, och provtagningen behövdes för att säkerställa hans hälsa.

Vid ett separat tillfälle en tid tillbaka besökte Beni Centralsjukhuset för att träffa en kirurg angående hans hälsoproblem. När han väl kom fram fick han ett tveksamt bemötande. “Ingen visste lagen” säger Beni. Han berättade att han är papperslös och gömd, men blev bemött av allt annat än professionalitet och sekretess. Beni berättar att personalen frågar runt mellan varandra och ger olika bud om vad som gäller. Han berättar att andra patienter hör vad som nämns och att stämningen känns orolig. “Det blev cirkus och jag skämdes så”. Tillslut blev han nekad att träffa kirurgen.

Kampen att ta del av sina rättigheter

För att få ett slut på de problem som han stött på i mottagandet på olika vårdinstanser har Beni tagit kontakt både med verksamhetschef på vårdcentralen, socialstyrelsen, diskrimineringsbyrån samt patientnämnden. De flesta har stått på hans sida, men Beni har svårt att se förändring i sin situation. Han tar fram och visar mailkorrespondens mellan patientnämnden och verksamhetschef på vårdcentralen. Då patientnämnden ifrågasatt bemötandet på vårdcentralen hänvisar chefen till att Beni saknat giltig legitimation vid besöket. “Inte ens chefen kan lagen” säger Beni och skakar på huvudet. “De skriver att jag inte har giltig legitimation, men jag är giltig!”.

Trots att Beni vet vilken rätt han har till vård och tar upp det i kontakt med olika vårdinstanser, så blir han ändå nekad vård och upplever oempatisk bemötande. Han tänker på de människor som inte vet vilken vård de har rätt till. De som inte kan svenska, eller blivit felinformerade. Om han stöter på så många problem, vad ska då inte andra människorna få uppleva. “Om jag som vet mina rättigheter inte kan ta del av dem, hur går det då för andra?”