Riksdagen ska snart rösta om angiverilagen. När förslaget kom väckte det starka protester som ledde till att sjukvård och skola senare undantogs från anmälningsplikten när regeringens utredning presenterades. Men förslaget innebär fortfarande att anställda på flera myndigheter tvingas att ange människor utan uppehållstillstånd till Migrationsverket.
Konsekvenserna riskerar att bli allvarliga. Även om vårdpersonal inte omfattas av anmälningsplikten måste de registrera ett nyfött barn hos Skatteverket efter en förlossning. Eftersom Skatteverket skulle omfattas av anmälningsplikten innebär det att barnets mamma, om hon är papperslös, kommer att anges och utvisas som en följd av en förlossning. Då kommer sannolikt hennes nyfödda bebis att följa med henne, eller så skiljs mor och barn åt.
Rädsla för angiveri påverkar i förlängningen människors hälsa. Av erfarenhet vet vi att det gör att människor undviker att söka vård trots att de behöver det. En kvinna som är rädd för att bli utvisad kan därför komma att föda utanför sjukhus, utan vårdpersonal, med hälsorisker för både henne och barnet.
Men det här är bara ett av exemplen, liknande händelser kommer att drabba både papperslösa och de anställda som tvingas att ange sina medmänniskor. Lagar som bygger på angiveri riskerar att underminera tilliten i samhället och skapa större utsatthet för människor som redan befinner sig i en svår situation, samtidigt som många anställda tvingas göra våld på sin yrkesetik.