Vad är egentligen angiverilagen?
”Angiverilagen” är en kritisk benämning på den del av lagförslaget om stärkt återvändande som innebär att offentliganställda vid sex myndigheter – Kriminalvården, Skatteverket, Pensionsmyndigheten, Försäkringskassan, Kronofogden och Arbetsförmedlingen – ska ange personer utan uppehållstillstånd till polisen. Lagförslaget innehåller även andra delar om att öka polisens befogenheter att genomföra inre utlänningskontroller och då även t ex beslagta elektronisk utrustning.
Jag trodde angiverilagen redan var klubbad, varför pratar ni om det här nu?
Lagen om stärkt återvändande, där en så kallad anmälningsplikt ingår – det som vi kallar angiverilagen – är inte antagen av riksdagen än. Anledningen till att många tror det är för att det var mycket debatt om den när regeringen först lade fram förslaget och när regeringens utredare i slutet av 2024 presenterade sitt förslag på ny lag framstod det för många som att lagen då också antogs. Riksdagen röstar dock om lagförslaget först under våren/sommaren 2026.
Jag trodde vården var undantagen från angiverilagen, varför tycker ni att den måste avskaffas ändå?
Det stämmer att vården tillsammans med skolpersonal, socialtjänst och många andra offentliganställda undantagits från skyldigheten att ange sina medmänniskor i regeringens förslag. Men vi anser att en angiverilag i sig är skadlig, främst för våra målgrupper som inte alltid har full tillgång till vilken information som gäller, vilket gör att de trots undantagen riskerar att avstå från att söka vård. Vi och många med oss är också oroliga för vad en sådan lag gör med vårt samhälle eftersom det undergräver tilliten till offentliga institutioner och öppnar för ett sluttande plan där vård och skola skulle kunna inkluderas i lagen i framtiden.
Dessutom omfattas fortfarande sex myndigheter av angiveriplikt och det finns i verkligheten en överlappning med de verksamheter som är undantagna från angiveriplikt så som vården, vilket exempelvis gör att ett barns födelse även med den nuvarande utformningen av lagen kan leda till att barnets mamma utvisas.
Men vadå, är ni alltså för att människor lever i ett skuggsamhälle, det kan väl aldrig vara bra för människors hälsa att leva så? Då är det väl bra att regeringen jobbar för att minska det?
Det stämmer att det inte är bra för människor att leva i ett slags parallellsamhälle där de saknar fullständiga rättigheter. När många lever i ständig oro och rädsla så får det negativa konsekvenser för både fysisk och psykisk hälsa. Det är inte det Läkare i Världen försvarar. Vi ser däremot att många som vi träffar är så rädda för att bli utvisade till sina hemländer att de stannar trots de svårigheter de möter i Sverige. När det blir för riskfyllt att söka vård eller av andra skäl vara i kontakt med svenska myndigheter, kommer många därför hellre att avstå från det än att riskera upptäckas och utvisas. Risken är därför stor att lagar som denna blir kontraproduktiva och driver människor längre in i det så kallade skuggsamhället som då även växer.
