Angiverilagen diskuterades högljutt för ett par år sedan och när vård och skola undantogs från anmälningsplikten var det många som drog en lättnadens suck. Som lagförslaget ser ut nu innebär det att sex myndigheter ska ange personer som misstänks vistas i landet utan tillstånd. Det kommer att få långtgående konsekvenser. Det innebär exempelvis att ett barn som föds av en papperslös mamma i praktiken leder till att mamman polisanmäls, eftersom födseln registreras hos Skatteverket, som omfattas av lagen. Riksdagen röstar om förslaget under våren. Var med och påverka utgången!

Läkare i Världen säger nej till hela lagförslaget!
Även om vissa delar har ändrats kvarstår de grundläggande problemen. Förslaget skapar ett angiverisamhälle som riskerar att få konsekvenser långt utanför de myndigheter som direkt omfattas. Det är ett steg ut på ett sluttande plan, ett vi och dom-samhälle som inte respekterar det grundläggande människovärdet och som måste stoppas!

FEM SKÄL TILL VARFÖR ANGIVERILAGEN MÅSTE STOPPAS

Ett barns födsel kan få konsekvenser för hela familjen
När ett nyfött barn registreras hos Skatteverket leder det till att en papperslös mamma anmäls till polisen. En födsel blir på så sätt en utgångspunkt för utvisning. Det riskerar också leda till att fler gravida väljer att föda oassisterat utanför sjukhus, med stor risk för både mamma och barns hälsa och liv.

Rädslan som lagen skapar gör så att “skuggsamhället” växer
När vissa myndigheter får anmälningsplikt skapar det en rädsla hos människor som  riskerar att få dem att dra sig undan från hela det offentliga, även från vård och stöd de har rätt till – av rädsla för att bli angivna. Konsekvensen blir att människors fysiska och psykiska hälsa riskerar att försämras kraftigt samtidigt som det driver dem längre in i ett så kallat skuggsamhälle.

Tilliten i samhället urholkas – ett angiverisamhälle skapas
När myndigheter får i uppdrag att ange människor förändras relationen mellan individ och samhälle. Misstro riskerar att sprida sig och förstärka ett vi och dom-samhälle, där misstron ökar både mellan individer men också mellan stat och civilsamhälle samt inom och mellan myndigheter. När dörren väl öppnats för att vissa offentliganställda ska ha en angiveriskyldighet blir det lättare att i framtiden, när debatten tystnat, åter inkludera fler yrkesgrupper.

Även “sidoinformation” ska rapporteras
Uppgifter som inte hör till ett ärende, något som sägs i förbifarten eller observeras – så kallad sidoinformation – ska lämnas vidare av den som är anställd på en av de sex berörda myndigheterna. Det gör gränsen otydlig och svår att förutse, något som ytterligare spär på misstänksamhet människor emellan.

Lagen påverkar mer än det som nu diskuteras
Förslaget innehåller fler åtgärder än den så kallade anmälningsplikten och innebär ett bredare skifte i hur människor möter det offentliga, med långtgående inskränkningar i den personliga integriteten. Barnets bästa och rättigheter i enlighet med Barnkonventionen åsidosätts också i och med förslaget.

• Öppna lagrådsremissen

• Läkare i Världen var med och arrangerade seminariet “Anmälningsplikt – vad innebär det i praktiken?”  i maj 2024.
• Riksdagsseminarium om lagförslaget, där bland andra Läkare i Världens generalsekreterare Hannah Laustiola medverkade.
• Akademikerförbundet SSR har skrivit om hur angiverilagen kommer att påverka dig som arbetar på en av de sex myndigheter som ingår i lagförslaget.

Här hittar du två debattartiklar som Läkare i Världen skrivit under om frågan.

• Undanta inte vården från angiverilagen
• ”Vad händer när Sverige blir ett angiverisamhälle?”

VAD MER KAN JAG GÖRA?

• Skriv under namninsamlingen som uppmanar riksdagen att rösta ner och stoppa angiverilagen
• Kontakta politiker via riksdagskollen – Skriv till dina lokala riksdagsledamöter eller andra politiker för att uttrycka ditt motstånd mot lagen. 
• Dela inlägget här nedan 👇

Skriv under vår namninsamling för att stoppa lagen som riskerar att splittra familjer, underminera tilliten i samhället och få människor att undvika livsviktig vård.