EU:s nya återvändanderegler hotar rätten till vård

EU ministerråd har antagit en ny förordning om återvändande. Läkare i Världen varnar för att de nya reglerna riskerar att öka rädslan för att söka vård bland människor utan uppehållstillstånd – en utveckling som redan märks i Sverige.

Den nya förordningen innebär bland annat utökade möjligheter till förvar, skärpta krav på personer som ska lämna EU och möjlighet att inrätta så kallade återvändandehubbar i länder utanför EU. Den ger också myndigheter nya befogenheter att söka efter personer på bland annat arbetsplatser, boenden och sjukhus.

Läkare i Världen har under hela lagstiftningsprocessen varnat för konsekvenserna för rätten till hälsa, patientsekretessen och förtroendet mellan patienter och vårdpersonal. Under förhandlingarna skrev över 1 300 vårdanställda under ett öppet brev mot förslaget.

I Sverige ser Läkare i Världen redan hur rädsla för myndighetskontakter påverkar människor som behöver vård.

– Konsekvenserna av den här typen av lagstiftning, som vi upprepade gånger har varnat för, är inte längre hypotetiska utan mycket verkliga för våra patienter. Gravida kvinnor ringer oss i allt större utsträckning eftersom de är rädda för att föda på sjukhus. De ställs inför ett omöjligt val: att riskera utvisning tillsammans med ett nyfött barn till ett land de sannolikt har flytt från, eller att riskera sin egen och barnets hälsa genom att inte söka den vård de behöver, säger Hannah Laustiola, generalsekreterare för Läkare i Världen.

Genomförandet får inte ske på bekostnad av människors hälsa

Många av förordningens bestämmelser börjar tillämpas efter en övergångsperiod på tolv månader. Hur reglerna genomförs i medlemsländerna blir därför avgörande.

– Hälso- och sjukvården ska vara en plats för vård, inte kontroll. Vårdpersonal måste kunna ta hand om sina patienter utan att göras till en del av migrationskontrollen, och människor måste kunna söka vård utan rädsla för att frihetsberövas eller utvisas. Att förordningen nu har antagits innebär inte att de här farhågorna försvinner. Genomförandet måste präglas av ett starkt skydd för rätten till hälsa och den medicinska etiken, säger Andrea Soler, migrationspolitisk rådgivare för Médecins du Monde på EU-nivå.

Läkare i Världen uppmanar EU medlemsländer att:

• Freda vårdinrättningar, sociala verksamheter, skyddade boenden och mottagningscenter från migrationskontroll.
• Skapa en tydlig brandvägg mellan vården och migrationsmyndigheter, så att vårdpersonal aldrig behöver identifiera, rapportera eller medverka till att personer som söker vård utvisas.
• Skydda patientsekretessen, så att patientuppgifter och journaler inte kan användas för migrationskontroll på ett sätt som undergräver sekretessen och förtroendet mellan patient och vårdpersonal.
• Säkerställa individuella bedömningar av fysisk och psykisk hälsa inför förvar, överföring eller återvändande samt tillgång till oberoende och kontinuerlig vård under hela processen.
• Bedöma riskerna för varje individ inför ett återvändande, inklusive risken för allvarligt försämrad hälsa eller bristande tillgång till nödvändig vård och behandling i landet personen skickas till.
• Använda förvar endast som en sista utväg och först överväga andra alternativ. Personer i förvar måste ha tillgång till bland annat oberoende hälso- och sjukvård, psykiatrisk vård och juridiskt stöd.
• Avstå från att inrätta återvändandehubbar i tredjeländer, eftersom de innebär risker för bland annat tillgången till skydd, juridiskt stöd, vård och oberoende granskning.
• Inrätta en robust och oberoende granskning av återvändandeprocesserna.
• Involvera civilsamhället, vårdens professionsorganisationer och fackförbund i det nationella genomförandet av förordningen.
• Garantera tillgång till vård utan rädsla för alla, oavsett juridisk status. Att söka vård ska aldrig leda till frihetsberövande, att uppgifter delas i migrationssyfte eller andra negativa konsekvenser.